Du är här

Metodik sommarpunktrutter

Manual för häckfågeltaxering med fritt valda punktrutter (s.k. punkttaxering)

Sören Svensson

Bakgrund och mål  

Svensk Fågeltaxering syftar till att bevaka förändringar i fågelarternas häckande bestånd så att eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Dessa anvisningar gäller punkttaxeringsmetoden, sommar.

Metod för inventering av fritt vald punkttaxeringsrutt.  

Inventeringsförfarande: (1) Välj en rutt (sträcka) genom terräng eller längs stig eller väg (förflyttningssätt mellan punkterna valfritt). (2) Utse exakt 20 punkter (stopp) utmed rutten på sådant avstånd att fåglar inte dubbelräknas från olika punkter (absolut minimum 200 m i tät skog, 300-400 m i öppen terräng; se till att inte samma områden överblickas från olika punkter). (3) Räkna alla hörda och sedda fåglar under fem minuter från varje punkt. (4) Inventera rutten en gång per år vid samma datum (högst fem dagars avvikelse från första årets datum), med start vid samma klockslag (högst 30 min. avvikelse) samt med punkterna i samma ordning. Välj själv antalet rutter, datum och klockslag för start. Inventeringar kan ske under hela häckningssäsongen april-juni. 

Här kan du ladda hem protokoll.

Mer viktig information följer nedan! Punkterna hänvisar till redovisningsprotokollet, men innehåller viktig information att känna till.

*1. Numrera alla dina punktrutter från 01, 02, 03 osv. En viss rutt måste behålla samma nummer år från år. Använd aldrig ett nummer du tidigare använt. Deltar du också i Svenska vinterfågelräkningen bör rutter som är identiska ha samma nummer. Om en gammal rutt återupptas skall det gamla numret användas. Födelsekod (ÅÅMMDD-1) plus ruttnummer är en unik identifikation för rutten. Gör en förteckning över dina rutter och spar den!

*2. Om en rutt löper över mer än ett topografiskt kartblad anges det blad inom vilket flertalet punkter ligger.

*3. Beräkna ruttlängden som summan av fågelvägsavståndet mellan punkterna. Avrunda till närmast hela antal kilometrar.

*4. Ange färdsätt med följande sifferkoder: 1 = till fots, 2 = cykel eller moped, 3 = bil eller mc, 4 = annat.  

*5. Saknas på sommarprotokollet, gäller snöförhållanden på vinterprotokollet.

*6. Sätt ett enkelt och kort namn på rutten (ett ord) för att lättare komma ihåg den och det nummer den har.

*7. Beskriv hur rutten går med hjälp av namn som finns på kartorna. Hjälper för kontroll av kartkoden eller då sådan saknas.

*8. Beskriv biotopen inom närområdet kring punkten (området där flertalet fågelobservationer görs): (a) fördela 4 poäng på de fyra ’huvudbiotoperna’. Finns bara en biotop ges den alla 4 poängen. Finns två biotoper med hälften var ges de vardera 2 poäng. Finns fyra biotoper med ungefär lika andelar får de vardera 1 poäng. När flera biotoper finns sker poängsättningen på samma sätt vare sig de förekommer blandade eller i skilda bestånd. Hygge räknas till de naturligt öppna biotoperna, ej till öppna kulturbiotoper. Skogsplantering räknas som hygge tills man inte längre kan se över planteringen.  (b) Ge sedan en poäng till varje förekommande av de ’övriga biotoperna’. Poäng skall dock bara ges om biotopen är någorlunda väl företrädd och bedöms ha betydelse för fåglarna. Buskvegetation, vare sig det är buskbestånd på öppen mark eller buskskikt i skog, skall således vara tämligen välutvecklat; enstaka buskar får ingen poäng. Bladvass räknas till frodig kärr- och strandvegetation. (c) Räkna ihop antalet förekommande biotoper vid varje punkt och för in denna siffra längst ner i biotopbeskrivningen. Observera att det här är antalet biotoper och inte antalet poäng som skall summeras. Om barrskog fått en fyra och inge ’övrig biotop’ fått poäng blir antalet biotoper 1. Om barrskog fått 2, lövskog 2 och det dessutom funnits ett rikt buskskikt blir biotopsumman 3. Vid summering horisontellt skall biotoppoängen summeras.

*9. Fyll i artlistan på sid. 2-4 med antalet registrerade individer för varje punkt. Summera vågrätt för varje art a) antalet punkter där arten observerats och b) antalet individer i de två kolumnerna längst till höger. Summera sedan lodrätt för varje punkt a) antalet arter och b) antalet individer i därför avsedda rader. Kontrollräkna summorna vågrätt och lodrätt; de skall bli desamma. Räkna också totala antalet registrerade arter och fyll i avsedd ruta.

SÄND IN PROTOKOLLEN OMEDELBART EFTER VARJE RÄKNEPERIOD